torsdag 28 oktober 2010

Det går sakta framåt, jag påminner mig om jul.

Den sista behandlingen har tagit hårt på mig, förhoppningsvis har den gjort nytta. Så trött som jag har varit nu har jag aldrig varit. Förlåt att dettta är en klagomur men bloggen skall ju handla om min behandling.
I tisdags hade jag tid på strålningen för inprovning av en vaccumkudde som jag skall ligga på under strålningstillfällena, jag visste inte om jag klarade att åka in och göra detta , men Gunnar fixade så att han kunde köra mig och jag klarade av det och en datatomografi , skönt. Det är viss tidspress för att komma igång med strålningen ex , antal veckor efter cytostatikan. Sedan har vi ju Julen som är i  antågande, det går fort dit.  25 strålningar i fem veckor....funderar om man skall räkna en och en eller veckovis , jag har bestämt mig för att räkna veckovis , för annars blir det ju så sönderhackat. Det känns längre med 25 behandlingar än 5 veckor :)


Fick underbara Sms från mitt ena brorsbarn idag , det värmde verkligen. Vilken kärlek ! Tack Shane.


Sedan har jag alltid givande samtal med Patrik som funderar och kan mycket om behandlingen, han är påläst.
Han har gått och varit orolig för julen kom det fram , jag hade uttryckt mig otydligt som han inte förstod riktigt vilket gav honom funderingar över julen  och hur den skulle bli.


 Julen har alltid varit väldigt viktig för Patrik. Drar mig till minnes första julen då Patrik var 4 år eftersom han var 3.5 år när han kom hit till Sverige, vi var spända på om han hade upplevt jul i Polen på barnhemmet men det förstod vi ganska snart att han hade gjort. Men däremot så blev han konfunderad när han fick en snowbord i julklapp , det förstår jag nu att han inte vissste vad det skulle vara till ,tåget som han fick gick bra och trummorna fungerade också. Lite konstigt tittade han på oss när vi bar in en gran i finrummet och började hänga i saker i den. Ja , hjälp vad mycket intryck från att ha varit på ett barnhem till att komma till ett svenskt hem på landet i Småland. Kalle Anka gick bra på TV förstås och Djungelboken som var en videojulklapp.
 När vi hämtade Patrik i Polen 1993 så var det populärt med stora målade gipstomtar som såldes utmed gränsen , vi köpte en och den finns kvar ännu om än med lagad luva , den är Patriks" Polen "tomte som har julklappar på morgonen framför sig , den är speciell .


Lite jul minne blev det, som jag delade idag. Konstigt kan man tycka , men livet är ju ganska inrutat nu av tider fram till jul., då jag nått mål.








Lite skön historia om jultomten



kram va rädda om er !!!
Marie-Louise

1 kommentar:

  1. åh, min vän, jag tänker på dig, ja på hela familjen. Roligt o höra om era julmminnen!
    Kämpa på med din behandling, det kommer gå bra, det vet jag.
    Var rädd om dig, lyssna på din kropp o tillåt dig o vila! Kramar i massor från mig "mormor" o "moster" /Linda o töserna

    SvaraRadera